kvalitetstid
så jag skulle gissa att mitt gråtande är en kombination av detta, tröttheten, less på att vara gravid samt saknaden av mamma. för den är verkligen stor nu..större än någonsin. av förklarliga skäl..
inatt har jag inte sovit många blundar. har haft trassliga nätter tidigare, men inte som inatt. det slutade med att jag låg och slog i kudden och brast i gråt så att M vaknade. då var jag så trött att jag inte visste vad jag skulle ta mig till, men kunde INTE sova. mig rygg värkte så mycket att det inte gick att somna. och till råga på allt börjar även brösten värka och då fick jag nog. tror jag var på gränsen att bli galen...kan bara tänka mir hur det är för de som lider av insomnia.....
M vaknade i alla fall och så fort han la en hand på mig och strök så vart jag lugn och somnade. snacka om att den mannen vet hur jag vill bli behandlad. i alla lägen...underbart.
är fortfarande helt slut. klev upp kring halv tio och spolade upp ett varmt bad där vi låg ett bra tag. ryggen blev mycket mycket bättre så nu mår jag bra igen. dock trött som sagt...
snart kommer johan och hämtar upp oss så vi kan hämta bilen och sen ränna lite.
nått myckert mer än så blir det inte idag..
Hej!
Man är verkligen extra kännslig när man är gravid. Men det är ju inte alls så konstigt. Det händer ju en massa i sin kropp helatiden, alla hormoner och alla kännslor. Jag kommer ihåg att jag oxå saknade Daniel typ helatiden. Fast han bara var i garaget och jag var inne i huset så var saknaden stor. Jag ville att han skulle vara med MIG. Men samtidigt så ville ju även jag att så mycket som möjligt skulle bli klart i huset innan Emil kom. Snacka om att man har dubbla kännslor. Men man har rätt att känna och säga att man känner!
Saknaden efter sin mamma kan jag tänka mig blir innerligt stor nu. Men du får tänka att eran "liten" har en mormor som är ängel som vakar och ser efter h*n. Hon är med er helatiden. Hon ver att hon blir mormor även fast hon inte kan vara med er på det sättet man självklart önskar.
Daniel tycker oxå att det är tungt efter sin pappas bortgång. Han vill så gärna att han skulle få lära känna Emil och få busa och leka med han. Livet är allt orättvist många gånger.
Det är tur att man har många nära och kära kring en. Det har ni ju oxå. Allt kommer att gå så bra. Det är jag övertygad om.
Ta nu njut av denna helg tillsammans med Martin. Det är ni mycket väl värda.
Många styrke kramar från mig!
Mia: jag förstrå precis vad du menar med att du saknade daniel även fast han var i närheten. precis likadant för mig=) konstigt det där...som att man aldrig kan komma nog nära.
Jo saknaden efter mamma är enorm nu, trodde inte det skulle bli så. jag förstod att saknaden skulle bli större, men inte såhär. i början gick det ganska bra, men nu blir det värre och värre. kanske för att det börjar gå upp för en att man verkligen ska ha barn, det är inte på låtsas längre. men saknaden kommer ju alltid finnas där. även fast den gjort det innan så är den så mycket mer påtaglig nu än innan, men jag vet ju att det är ngt jag måste lära mig leva med.
självsklart finns det vissa tomrum som kan fyllas av andra, men tyvärr finns det ju ingen som någonsin kan ta hennes plats,även fast man önskar att det var så enkelt.
blev en riktig mysdag/kväll igår, och det behövdes! trots det blev det lite tårar..såklart! =)
tack för dina ord mia!! verkligen!!
kramar
