love of my life
så mycket minnen genom att sitta och kika igenom alla dessa kort..
både bilder från innan det blev jag och M och efter. jag vet inte om jag inbillar mig men jag tycker själv att det syns på mig hur lycklig jag är på bilderna tillsammans med honom jämfört med innan. visst hade jag kul då, annars skulle jag ljuga. men den riktiga lyckan kom sen, den kom med Honom.
jag kan inte med ord beskriva vad jag känner för honom.
jag minns den första tiden. allt var mysigt, underbart. och vet ni, det känns likadant fortfarande. helt fantastiskt. jag visste inte att det kunde vara såhär.
en gammal och god killkompis till mig frågade i helgen hur vi bär oss åt. han sa att han är så stolt över oss men undrar hela tiden hur vi får det att fungera så bra.
vad svarar man på det?
för jag vet ju inte. vi bara är. vi respekterar och älskar varandra. vad mer behöver man göra? eller så är vi kanske en på miljonen som har sån tur som vi har. vad vet jag? jag önskar av hela mitt hjärta att det inte är så, för det jag känner för Martin hoppas jag att alla ngn gång i sitt liv får känna. det är ju det här som är meningen med allt.....
Kommentarer
Trackback
