mardrömsnatt
blogg. se verkar inte riktigt vara friskt idag...
har flertalet ggr försökt komma in för en uppdatering men icket.
natten som var var en mardrömsnatt... eller snarare eftermiddag till natt.
i 12 timmar var Emina tvär. började kring fyra på eftermiddagen och slutade inte förrän fyra på natten. klockan två gick jag fram och tillbaka i huset med henne och vaggade och bara grät. visste inte vad jag skulle ta mig till. hon var hysterisk och jag hade ett trasigt hjärta. kring fyra somnade hon i alla fall till slut. klockan fem skulle M upp. stackare...för även fast jag försökte ta hand om henne gick det inte direkt att undgå en hysterisk liten kicka...
vi vaknade igen klockan åtta. tänkte att jag svimmar av trötthet för de senaste fyra timmarna var inte direkt rofyllda trots att jag sovit. men gumman var bara hunrig och somnade sen om med mamma till klockan tio. tack gode gud!
kring halv ett kom Sassa susande med blöjor! tack min räddarinna i nöden! då hade vi precis hunnit göra oss klara jag och Emina. det tar sin lilla stund med allt...
sötnosen sov ett bra tag så jag och Sassa hann surra en massa och dricka kaffe. behövdes verkligen. skönt att få träffa en vuxen människa och surra med. känns som att jag snart hade glömt hur man pratar med en vuxen...=/
var riktigt trevligt som alltid.
nu har jag och M precis badat sötnosen. var tredje badet hon är med om och första som hon inte hysteriskt skriker sig igenom. var ju faktiskt himla mysigt. så nu är hon ren, nybytt, lite smått oljig och ganska nöjd.
ska snart mata henne lite innan vi far och handlar.
ibland är det tufft!
styrkekramar kommer här
Jaa.. tyvärr så kommer det en del såna dagar eller framförallt nätter.. men ju större hon blir... färre blir dom :-)
Herregud vad jag tycker hon har förändrats... bara på en vecka... måste komma ut och hälsa på igen väldigt snart... se på nära håll... ;-) Hoppas att du får sova
inatt!!! Puss och kram
Anna_ tack för styrkekramarna!! de behövs... men idag har hon varit som en ängel igen. stora lass i blöjan, kanske var det som spökade...
Inger: ja det gör väl det...det värsta är att man känner sig så hjälplös...
det är bara att komma! du är alltid välkommen!!
idag har hon varit som en ängel och sussar redan. hoppas det fortsätter så...=)
pusspuss!
