ett inlägg om foto.
först: jag älskar foto!! tänk så mycket minnen det kan ge, så mycket glädje, och även sorg.
var i garaget igårkväll och rotade i lite kartonger. hittade 3 album från när jag var liten. dels babyboken och sen två vanliga fotoalbum. jag och älsket satt och kollade igenom dom. mysigt. tänk att man varit så liten!
hittade även filmen från när jag fyllde fyra. kollade på den innan vi skulle sussa. martin skrattade gott åt min fagra sångröst redan då=)
han somnade snabbt efter filmen, men själv hade jag svårt att somna. Azlan höll mig sällskap ett tag innan även han somnade..låg och funderade en massa. tänkte på mamma, på min familj, på kommande familjemedlem och allt möjligt. givetvis var mamma med på filmen från när jag fyllde år. det enda jag kunde göra när jag såg henne var att le...jag hade glömt hennes röst, saknat den så länge..
det känns sorgligt att få barn utan henne. känns som att jag blir snuvad på så otroligt mycket, och det blir jag. men jag måste tyvärr lära mig leva med det..
men jag vet att hon ser oss, det är jag fullständigt övertygad om!

igår kom fotona jag beställde. fick en chock, det skulle ta 10 dagar, men det tog 2. perfekt! de kommer jag använda fler gånger kan jag lova. Postfoto heter de. tips alltså! och billigt. 11*15 med vit ram. snyggt!
så nu har jag ca.300 bilder att klistra in....

och nu kommer då även egobilder. de vart INTE bra så ha lite överseende.