jag opererade mig igår! hihi, känner mig lite stolt nu såhär i efterhand att jag inte svimmade eller kräktes, dock även väldigt förvånad att inget av detta hände...
nu är knölen bakom örat borta i alla fall. väldigt trevlig sjuksköterska men väldigt opedagogisk läkare...det gick bra i alla fall och nu sitter jag med tejp och stygn bakom örat, som ska plockas bort om en vecka.
var alldeles alldeles slut när vi kom hem efter detta gigantiska ingrepp. ja jag vet, jag är en fjant, men jag kan inte ro för det. när jag låg där försökte jag tänka på vad som helst förrutom att de höll på att skära i mig....svårt med tanke på att det var i örat och omöjligt att INTE lyssna..
till slut kom jag på en grej som faktiskt funkade. nästan i alla fall. tanken:
-jag ska föda barn, detta är ingenting. jag ska föda barn, detta är ingenting. jag ska föda barn, detta är ingenting.
mitt mantra gjorde att jag kunde koppla bort liiite av det obehagliga och snart var det över.
älsket tog hand om mig och var såå söt och förstående, även fast jag gnällde en massa. mest för att jag domnade bort i fingrarna efter ungefär 3 minuter. (skulle hålla tryck i 20 minuter så det inte skulle börja blöda)

hade efter detta skrivit en massa massa mer, men det försvann tydligen. kul!! så nu orkar jag inte

ska bara skriva tack till inger för allt jag fick igår. eller snarare ska jag väl tacka tant Grön, tant Brun och tant Gredelin! =) ni skämmer bort mig och är alldeles för generösa, men det uppskattas otroligt mycket av hela mitt hjärta.

Mamma kan vara glad för att ha så fina vänner som du, och det kan även jag vara!!