jag trodde att det var först nästa gång jag skulle ha en annan bm än tidigare, men det var redan denna gång. tänka sig att det kunde vara så mysigt och fint att fara dit. och tänk så mycket info man kan få! på tisdag ska jag dit igen, till samma, och då ska jag be om att få byta till henne. jag hoppas verkligen att det inte ska vara några problem.

har mätt som vanligt, vägt mig, kollat alla värden och pratat lite om det faktum att jag ska tillbaka och jobba på måndag. 1 cm upp i sf-mått så fortfarande planar det ut sig lite, 1,6 kg upp i vikt och hb-värdet var mycket bättre. hon sa att hon skulle göra allt hon kunde för att hjälpa mig slippa gå tillbaka till jobbet, men sa även som det var, att det är svårt att få det godkänt av försäkringskassan. tyvärrr..men annars finns det andra sätt att lösa det. jobba tänker jag inte göra, det är då ett som är säkert.
jag känner nu att jag faktiskt kan slappna av lite. att det inte alls är ngt konstigt med att känna att jag inte kommer orka jobba mer. visst går det bra nu när jag är ledig, men det är ju så annorlunda när man kan bestämma tempo själv.
det var ett himla liv i magen när hon skulle lyssna på hjärtat och pulsen steg men lugnade sig efter ett tag. så mycket har h*n aldrig levt om när jag vart hos bm tidigare. den här gången låg h*n som han brukar göra hemma, men rumpan utputande på höger sida och benen sparkandes på vänster. lillrumpan!!!!

nu har vi bokat hotell så imorgon bär det av. blev hastigt bestämt att vi trots allt ska fara någonstans. jag tror att vi båda två kände att vi behöver det. dels riktigt kvalitetstid tillsammans och en paus hemifrån innan M börjar jobba igen. blir umeå. far redan imorgonbitti. ska vara där och strosa hela dagen. strosa på stan, hitta något mysigt fik, äta lunch och bara rå om varandra. har tittat ut det hotell som såg allra lyxigast och mysigast ut och som ligger centralt. ska bli underbart. bara att få mysa med hotellfrukost känns ju lyxigt..=)
sen på vägen hem ska vi mest troligt stanna på Lycksele djurpark och kika lite.men nå längre än så ska vi inte vara borta. dels för att Azlan ska vara hemma och dels för att jag nog kanske inte orkar så mycket mer..
ikväll ska det alltså packas. kommer väl ta med för mycket som vanligt men ska försöka skärpa mig.=)

M är precis och bowlar med grabbarna. de var här innan. fikade lite och hade dart-tunering. (jag kom 2:a!!), men bowlingen bangade jag på. dels för att det är besvärligt med magen, dels för att M kanske vill träffa sina vänner lite på egen hand också. min älskade M....
jag skulle ge allt för honom och det bästa är att jag vet att han känner likadant. han är min bästa vän och den enda jag verkligen kan prata med om ALLT. han lyssnar när jag gnäller, förstår när jag känner mig trött, frågar hur jag mår, håller min hand, tröstar när jag är ledsen....
hur skulle jag klara mig utan dig???