ja, det är precis vad jag ska ha med min chef snart. och jag lovar och svär att jag inte gråter floder för att jag ska sluta. nej gud nej, jag ser detta som min chans att komma härifrån, att ta mig någon annanstans och kanske till och med komma fram till vad jag VILL göra.
för detta är INTE det...så långt ifrån, på ett sätt.
nä, nu ska jag bara njuta av att jag är så nära att jag ska ha avvecklingssamtal...underbart!