trots att jag inte ens sminkat mig eller fixat håret idag känner jag mig ganska fin o fräsch. vikten är på väg åt rätt håll fortfarande. det är kämpigt och det går långtsamt, men åt rätt håll. jag har nyklippt lugg, har bytt piercingen i läppen till en silver med en pärla istället för en i guld, mitt hår är nyfärgat, jag har på mig mina nya svarta knästrumpor, jag har hunnit måla mina (äntligen)långa naglar med fransk manikyr och det känns som att mitt hår blivit långt.
alla har väl bra och dåliga dagar? idag var en bra dag. plus att jag känner mig nykär, är ruggigt nöjd med att ha lyckats göra en väldigt vacker dotter, har ett fint hus som bara blir finare och mer personligt hela tiden, jag vet vem jag är o vad jag står för och jag har äntligen klart för mig vilka som är mina riktiga vänner.

jämfört med till exempel en av dagarna på slutet av min graviditet då jag inte såg mina egna fötter så jag fotade dom, grät när jag såg fotot för att de var så feta, min bikinilinje hade sett bättre dagar, min stolthet försvann som en virvelvind ut genom köksfönstret när jag för första gången la av en äggmök inför min sambo helt enkelt för att jag inte kunde hålla mig, diverse andra kroppsljud hade kunnat få vem som helst att tro att jag deltog i ngn slags orkester och mina fingrar antog en mörklila färg när jag försökte böja de stackats prinskorvarna, för att inte tala om att jag såg ut som en kassler vad jag än tog på mig...

idag är inte en sån dag som sagt. inte det minsta...

vill även tillägga att min M ska ha en eloge som under denna hemska period trots allt hela tiden påpekade hur vacker och duktig jag var. hade nog inte klarat av att säga att han var vacker om han såg ut som en strandad val....