jag har hört det så många gånger tidigare..att meningen med livet förstår man den dagen man får barn. visst har jag väl förstått att ett barn skulle betyda allt, men jag har inte förstått HUR förrän nu...

hon är mitt allt. det är hon och jag mot världen.
jag tittar på henne och fylls av en sån värme att jag nästan smälter innifrån.
i timmar kan jag titta på henne utan att ledsna. hon är lika vacker och fantastisk varenda sekund. jag älskar hennes minspel och grimaser, hennes ögon som jag vet knappt ser mig än. hon är så oskyldig och vacker, det vackraste jag någonsin sett.
jag kan inte sluta ta på henne. jag stryker henne över kinden...så len..
jag lägger min hand på hennes huvud och över hennes kind när jag märker att hon är orolig och jag vet att det hjälper. jag kysser hennes kind och håller henne så nära jag bara kan. hon älskar det. hon älskar att höra mitt hjärta slå och lukten av sin mamma. jag får henne att känna sig trygg...vilken känsla.
jag skulle gå genom eld för henne. min prinsessa!