nu kan vi verkligen konstatera att sommaren är över. det är kallt ute trots att solen är framme och det är kolsvart på kvällarna. trots att jag gärna hade haft några till sommardar så njuter jag av att hösten är här. enligt mig den bästa årstiden!

emina vaknade inatt kring två. (tack vare vår katt som inte var värd många korvören inatt)
sen somnade hon inte om . . . .jag kämpade och kämpade men inte . .jag var så trött så jag ville gråta och ögonen föll igen gång på gång men vaknade lika snabbt när emina gjorde sina tappra försök till att klättra upp på huvudgaveln till vår säng. åtminstone 3 timmar höll hon på. till slut somnade hon . . .

när vi vaknade på morgonen klockan åtta kändes det som att jag precis somnat. mådde illa av trötthet och tänkte att jag längtar tills emina ska vila, då ska jag vila med henne.
sen kom jag på att rebecca och william skulle komma på förmiddagen och min syster jossi kring två, så jag komme rinte hinna vila. tänkte att jag skulle ringa rebecca och ställa in så jag hann få mig några timmars sömn, men när jag tittade ut och såg en solig kall höstdag så insåg jag hur skönt det skulle bli med en promenad med underbara rebecca och william! så så snart de kommer ger vi oss ut . jag längtar!

det var länge sen jag kände en längtan att röra på mig . men ärligt talat, hur skoj är det att ta en rask promenad när solen gassar och trots att man har så lite kläder man bara kan utan att skämmas så håller man på att rinna bort?
nä, hösten är min årstid och kanske kommer jag skärpa mig med motionen nu?
snälla låt det vara så!