får jag gå hem! ska bli underbart att komma hem till emina. få lukta på henne, på halsen, sådär så hon kurar ihop sig och fnissar lite. få öppna dörren och komma in, ropa hej och se henne springa som en liten gasell mot mig och kasta sig om halsen på mig. (fast å andra sidan är farfar där när jag kommer hem och då är det nog inte lika viktigt att mamma kommer hem..)

tänk att man kan älska så. det är så enormt att det inte går att beskriva.

vänta vänta vänta...